Lecakulor i hydroponisk odling, så funkar de

Nya lecakulor ser rena ut i påsen, men det första sköljvattnet blir alltid rött av lerdamm. Därför börjar den här guiden med sköljningen. Rätt förberedda är lecakulor ett vanligt odlingsmedium i hydroponisk odling, och samma kulor kan användas om och om igen i flera år.

Kulorna görs av lera som hettas upp till över 1 000 °C i en roterande ugn. Leran sväller och fylls av små luftbubblor. Resultatet är porösa kulor som suger upp vatten och näringslösning men ändå dränerar fritt. Porerna håller luft runt rötterna, och kulorna pressas inte ihop med tiden. De är dessutom neutrala. De påverkar inte pH och innehåller ingen näring, så allt plantan behöver kommer från vattnet du blandar.

Skölj och blötlägg före första användningen

Lerdammet är mer än ett skönhetsfel. Det kan grumla vattnet i flera dagar och sätta igen pumpar och slangar. Skölj kulorna tills vattnet är klart.

Blötlägg dem sedan i minst 6 timmar, gärna upp till ett dygn. Då hinner porerna fyllas med vatten och kulorna gör sitt jobb från första dagen. Tillsätt lite näring i blötläggningsvattnet, ungefär en fjärdedel av vanlig dos. Mäter du med EC-mätare ska värdet ligga på högst 0,4. EC är ett mått på hur mycket näringssalter vattnet innehåller.

Där kulorna passar bäst

Lecakulor används mest i passiva system, ebb- och flodsystem och droppsystem.

I passiv hydroponik, ofta kallad semi-hydro, fyller du hela krukan med kulor. Krukan har tät botten och ett eller två små hål på sidan, och hålens höjd avgör hur djup vattenreservoaren i botten blir. Kulorna suger sedan upp vattnet till rötterna genom kapillärkraft. Metoden utvecklades för orkidéer i början av 1990-talet och passar växter som ska klara sig utan daglig passning.

I ett ebb- och flodsystem gör kulorna dubbel nytta. De fyller ut odlingsbädden så att en mindre näringsbehållare räcker, och ytan på varje kula håller kvar fukt och näring till rötterna mellan översvämningarna.

Ska du så direkt i lecakulor kan du krossa dem, så håller de fukten bättre. Hela kulor fungerar också i små nätkrukor.

Vita avlagringar är en varningssignal

Med tiden tar kulorna upp näringssalter ur lösningen. Det syns som en vitaktig beläggning, och den skadar plantan om den får byggas på. Lyft plantorna och skölj kulorna då och då.

I ett passivt system utan cirkulation behöver du dessutom spola igenom hela systemet med jämna mellanrum, annars koncentreras salterna. Och låt aldrig kulorna torka ut helt medan odlingen pågår.

Gör rent kulorna till nästa omgång

Slänger du kulorna efter en odling missar du deras största fördel. Rengjorda håller de i flera år.

1. Låt kulorna torka och skaka loss gamla rötter och växtrester. Torra rötter blir sköra och lossnar lättare.
2. Skölj i varmt vatten i ett durkslag eller en hink med hål i botten. Rör om under tiden.
3. Koka kulorna i 20 till 30 minuter. Det dödar bakterier och svamp både på och inuti kulorna.
4. Skölj igen så att det som kokningen löste upp försvinner.
5. Torka kulorna på en bricka och blötlägg dem sedan i halvstark näringslösning innan de används igen.

Har du stora mängder är kokning opraktiskt. Blötlägg i stället de sköljda kulorna i en timme i utspädd väteperoxid, ungefär 1 dl 3-procentig väteperoxid per liter vatten, och skölj efteråt.

När lecakulor är fel val

En stor odlingsbädd med blöta kulor blir tung, så väg in var odlingen ska stå. Kulorna dränerar och torkar också snabbt. Vill du ha ett substrat som håller vattnet längre är kokosfiber ett bättre val.

I en vanlig kruka med jord och utan vattenreservoar gör kulorna ingen nytta. Där kan de i stället orsaka alger och dräneringsproblem. Utomhus ska de bara användas tillsammans med jord, inte som ersättning för den.

Leran bryts dessutom i dagbrott. Att återanvända kulorna år efter år är alltså inte bara en plånboksfråga.

Är du ny på odling utan jord visar steg för steg-guiden var nätkrukan och odlingsmediet kommer in i helheten. Odlar du redan med Kratky-metoden eller DWC är en påse lecakulor ett billigt sätt att prova något nytt i nätkrukan.